Sverige brukade vara ett pionjärland inom arbetstidsförkortning. Men de senaste fyra decennierna har utvecklingen stannat av.
Sverige brukade vara ett pionjärland inom arbetstidsförkortning. Men de senaste fyra decennierna har utvecklingen stannat av.Hur mycket jobbar vi egentligen? Och varför har dagens generation – till skillnad från tidigare – hittills inte prioriterat mer fritid?Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.John Maynard Keynes drömde om en arbetsvecka på 15 timmar.
På många sätt slog hans prognoser om den ekonomiska utvecklingen rätt, men om arbetstiden fick han helt och hållet fel. Här är en tolkning av historien: Sverige var tidigt ute med modern arbetstid och semester. Kanske för tidigt ute. När svensk industri och ekonomi stötte på svåra motgångar under 1970-talet tvingades vi invänta våra konkurrentländer. Det är vad vi har gjort nu, i 40 år.
Förmodligen gäller begränsningen också i yrkeslivet mer generellt. I dag är kravet på en blivande elektriker att göra 1600 timmar som lärling. Med bara 15 timmars arbetsvecka – plus semester, storhelger, kanske vab och allt – fördröjs den tiden lätt med flera år.
arbetstidsförkortningen som en fråga om rena prioriteringar. Hans egen preferens pekade mot mer fritid, mindre pengar. En viktig sak som har hänt i de allra flesta västerländska länder de senaste 40 åren är den där rika svågern har blivit mycket rikare. Den ekonomiska ojämlikheten har generellt ökat – inte minst i Sverige – och det kan ha lagt band på driften att arbeta mindre. Mer ojämlikhet har gjort pengar viktigare.År 1930 var medellivslängden i Sverige strax över 60 år. Nu närmar den sig 82 år.
Indonesia Berita Terbaru, Indonesia Berita utama
Similar News:Anda juga dapat membaca berita serupa dengan ini yang kami kumpulkan dari sumber berita lain.
Carl Johan von Seth: Är Europa snart bara ett stort, dammigt friluftsmuseum?USA drar ifrån.
Baca lebih lajut »
”The seeds of the sacred fig” bör vinna GuldpalmenNicholas Wennö: Därför borde iranska ”The seeds of the sacred fig” vinna Guldpalmen
Baca lebih lajut »
Därför har Max Tegmark (nog) fel om AI-apokalypsenDärför har Max Tegmark (nog) fel om AI-apokalypsen.
Baca lebih lajut »
Ett Tidöavtal i Europa är nu äntligen möjligtTankesmedjan Oikos: Därför är det viktigt att du röstar i valet
Baca lebih lajut »
Tio filmer som gjorde 1999 till ett Hollywoodår att minnas.Därför var 1999 ett superår för Hollywood -här är hela listan på de mest inflytelserika filmerna.
Baca lebih lajut »
Därför var filmåret 1999 en kreativ topp för HollywoodDärför kommer det ångestladdade och sinnesvidgande filmåret för alltid att vara peak Hollywood.
Baca lebih lajut »